St Pauli-backlash

St Pauli från Hamburg är antagligen världens tydligaste exempel på fotbolls-gentrifiering, och liksom med Södermalm i Stockholm tycks gentriferingen ha nått den hundraprocentiga nivån; de får inte mycket respekt som "alternativ" klubb från fotbollsintresserade tyskar.

Klaus Walter i vänstertidningen tageszeitung nöjer sig inte med att döma ut St Pauli utan drar alla "vänstersentimentala" fans över en kam:

"Det finns fler dåliga än bra anledningar till att vara trogen en Bundesliga-klubb. En av de värsta är ett intränat vänstersentimentalt, folkloriserande hembygdsband."
Klaus Walter, "Disziplinierte Teamplayer", taz 26 juli

Walter ställer upp en motsättning mellan dessa "globaliseringskritiska" fans å ena sidan och "oironiska, öldrickande" fans å andra sidan. Jag tror dock att den typen av motreaktion (out-contrarian the contrarians) är onödig; det finns ingen motsättning i att man kan gilla fotboll på många olika sätt, inklusive med ironi.

Kroatiens mest vänsterinriktade fotbollsklubb?

 

History

Radnički nogometni klub means "Workers' football club".

The club was known as workers' club. The club had a strong fanbase in the Split's shipyard. The club was found 16 April 1912 as Anarch, but has had several names Borac, Jug, HAŠK, Dalmatinac, and Arsenal.

During the Spanish Civil War, RNK Split organized an unsuccessful expedition of his volunteers for the fight on the side of the anti-fascist coalition against Francisco Franco's forces.

In World War II, the club became well-known because 120 of its players were killed fighting on the side Josip Broz Tito's Partisans, fighting against Axis forces.

[edit]Logo and colours

Found as HRŠD "Anarch" first colors were black (the color of Anarchists), HRŠD stands for Hrvatsko radničko športsko društvo, "Croatian Workmens' Sport Society". As influence of "red" (organized labour, Social democrat and Communist) youth got stronger in 1933 the club has changed its colors to all red and its name to RNK Split, Radnički nogometni klub, "Workmens' Football Club". During SFR Yugoslavia RNK Split played four times in the top football division, without winning a Championship or Cup title. The biggest success in ex-Yugoslav Cup was in the season of 1960–61, when they lost in the semifinals against Macedonian squad Vardar in the game on Vardar's home stadium.

---
från wikipedia

Winnipeg Jets nya logo

Ishockeylaget Winnipeg Jets flyttade 1996 till Phoenix, Arizona (en del av NHL:s "solbälte"-drive under 1990-talet) och bytte namn till Phoenix Coyotes. Sedan dess har Winnipeg inte haft något NHL-lag, fram tills nu åtminstone. Nu är det nämligen klart att nästa säsong så finns det återigen ett lag som heter Winnipeg Jets i NHL, vilket har uppstått genom att en flytt från Atlanta där klubben hette Atlanta Trashers.

En kompis från Winnipeg lade häromdagen på facebook upp en artikel om nya Jets och anmärkte - till stort bifall bland kommentarerna - vilken fantastiskt ful logo det nya laget har. Den går förvisso i takt med det gamla namnet i att anspela på Kanadas flygvapen (!), men inte måste den vara så vidrigt ful för det? Särskilt inte med tanke på att gamla Jets hade en del riktigt snygga logos, ofta med J:et format som en hockeyklubba:
Nya Jets får mig också att återigen förundras över det nordamerikanska klubbsystemet: att en klubb är en "franchise" (ett ord som jag associerar med McDonalds!) som kan säljas hur som helst och flyttas hur som helst, utan hänsyn till lokal förankring och klubbhistoria.

Fotbollen är allt

"Fotbollen är allt - också lesbisk!"

Fotboll är fantastiskt. I grund och botten att spela: jag tänker mig att om fotboll har en urscen så är den, även om idag fler ser på än själva spelar fotboll, människor som spelar fotboll utan åskådare. Glädjen i att spela, att försöka (och, om man som jag är korpspelare, ofta misslyckas!) kontrollera bollen, gentemot motståndare och sidlinjer; spela passningsspel; "läsa spelet", det finns inte mycket som är roligare.

Glädjen i att spela ekar när man tittar på fotboll: jag kan leva mig in i en fotbollsmatch på ett annat sätt en till exempel en rugbymatch, eftersom jag har ett hum om hur det är att spela. Oavsett om det är division 6-match på Gamlestadsvallen eller VM-final som jag kollar på så är det alltid roligt: att se hur lagen spelar, hur de vill spela, hur de interagerar.

Vad som fascinerar mig så mycket med de sociala aspekterna av fotbollen - supporterkultur, maten man köper i kiosken på arenan, politiska fotbollsspelare och annat - är att kärnan alltid är densamma: glädjen i att spela. Kring den kan man göra lite vad man vill; fotbollen är allt och allt finns i fotbollen.

bilden från Thomas Winkler, "Klatschpappen und der FIFA", tageszeitung 8 juli

Äkthet och tradition

Ovanför bortaläktaren hänger Stuttgartfans upp en banderoll som hånar besökande TSG Hoffenheim: "Traditionslose Arschlöcher hier abstellen", "Ställ traditionslösa rövhål här".

Hoffenheim är ju en "köpeklubb", en småklubb i vilken en lokal IT-miljardär pumpat in en massa pengar och snabbt fört upp dem från de lägre ligorna till toppstriden i Bundesliga år 2008-09. Till förtret för en del av fansen för mer anrika klubben VfB Stuttgart, också de från bundeslandet Baden-Württemberg.

Äkthet i global, kapitalistisk fotboll

Kinesiska Arsenal-fans är arga över att Barcelona tämligen aggressivt vill värva Arsenals bästa spelare Cesc Fabregas. Och visar det under Arsenals försäsongsturné i Kina.

via: kckrs.com