Högströms Bajenreportage

Djurgårdarnas tifo i derbyt mot Hammarby, april 2015. Bild från Järnkaminerna.

AIK-banderoll i derbyt mot Hammarby, april 2015. Foto från ultras-tifo.net

Så många stockholmare som jag känner eller har träffat säger det: Hammarby är de inflyttades lag, "bönder" som flyttat till Stockholm och vill heja på det där "härliga", "genuina" "arbetarklasslaget". Djurgårdens tifo i derbyt mot Hammarby i förra månaden spelade på detta: Bajaren som porträtteras är en galen dalkarl. (Skämt på twitter efter matchen: skönt att man bor i Stockholm så man slipper träffa dryga bajare imorgon.)

Jesper Högström, min gamla favoritfotbollsbloggare, hade ett stort reportage om Hammarby i DN för några veckor sedan, apropå att klubben gått upp i Allsvenskan igen och även publikmässigt har vinden i seglen. Och där kommer också en del fotbollssociologiskt spekulerande om Hammarbys klubbkaraktär i ett Stockholmsperspektiv; denna tillbakablick tycker jag är intressant.

Redan den i augusti 1954, när Hammarby mötte AIK i ett derby, fångade Dagens Nyheters Jolo (själv AIK:are) skillnaden i sitt matchreportage:
JOLO: Sydländsk soppklubb stimmade

”Hammarby medförde till den högre stockholmska fotbollsvärlden en jättelik stimmande supporterklubb, rekryterad mellan Mälaren, Saltsjön, Årstaviken och Hammarby sjö: en aktiv, sydländskt livlig skara (”Ut med domarn”, ”Skicka’n på ålderdomshem”, med mera i den stilen), en skara som var utrustad med grönvita vimplar, högt spända förväntningar och ett outsinligt humör. Dessa entusiaster skilde sig starkt från AIK:s anhängare. Detta är samma surmulna grupp som alltid, alltid är redo med ett hemskt hånskratt åt sina gunstlingar och i samma utsträckning snål med uppmuntran och applåder när det ser illa ut för dem.”

På 70-talet befästes mentalitetskillnaden. Där Hammarby odlade en glad och burlesk folklighet kultiverade AIK-fansen en butter och stöddig attityd som satte en ära i att stöta bort omgivningen. ”Må de hata oss blott de frukta oss”, blev Black Armys motto; Bajen fans körde med ”Äta skita spy Hammarby”. När de möts anser sig Hammarbyfansen betraktade på ett nedlåtande sätt av en bisarrt arrogant klubb med en förvriden självbild. AIK-are anser att Hammarbys ”folklighet” är inställsam och förljugen och att klubben är orättvist bortkelad av omvärlden. Dessutom är de inte så särskilt lokalt förankrade längre/.../