Svensk bandy-geografi

Inspirerad av min lilla undersökning av svensk speedway-geografi bestämde jag mig för att också göra en karta över bandyns utspridning. Detta är något som jag länge varit nyfiken på. Bandyn bytte elitserieformat 2007/08 och före det räknades poäng i högsta och näst högsta serierna likadant, så därför kollar jag på maratontabellen som går tillbaka till 2007/08:

1 Sandvikens AIK
2 Edsbyns IF
3 Hammarby IF
4 Västerås SK
5 Villa Lidköping BK
6 Bollnäs GoIF/BF
7 Broberg/Söderhamn Bandy
8 IFK Vänersborg
9 Vetlanda BK
10 IK Sirius
11 IFK Kungälv
12 GAIS Bandy
13 Tillberga IK
14 Kalix BF
15 Haparanda-Torneå PV
16 IFK Motala
17 Gripen Trollhättan BK
19 Falu BS
20 Örebro SK
21 BS Boltic Göta
22 Katrineholm Värmbol BS

Men detta är ju bara de åtta senaste åren. Det finns kanske några slumrande giganter där ute? Här är listan över de som vunnit SM-guld, en lista som täcker tillbaka till 1907, betydligt mer heltäckande:

20 Västerås SK
12 IFK Uppsala
9 Edsbyns IF, IF Boltic, Sandvikens AIK
5 Brobergs IF, IK Sirius, Örebro SK
4 IK Göta, Slottsbrons IF
3 AIK, IF Göta, Katrineholms SK, Vetlanda BK
2 Bollnäs GoIF, Djurgårdens IF, Falu BS, Hammarby IF, IK Huge, Skutskärs IF
1 IFK Motala, Ljusdals BK, Nässjö IF, SK Tirfing, Västanfors IF

Wow Västerås! 20 guld, första 1923 och senaste 2016. IFK Uppsala vann däremot mest på 1910-talet. Edsbyn har tagit SM-guld på 1950-60- och 70-talen samt fem år i rad på 2000-talet (2004-2008). Boltic vann sju gånger i rad mellan 1979 och 1985 och därefter också 1988 och 1995. Sandviken vann 1945, 1946, 1997 och sex gånger sedan 2000. Broberg, en klubb från Söderhamn, har vunnit SM-guld på 1940- 60- och 70-talen. Sirius 1921 och 1922 och tre gånger på 1960-talet. Och Örebro tre gånger på 50-talet och två gånger på 60-talet. 

Ljusdal har bara vunnit en gång, 1974-75, men totalt får ändå Hälsingland en hel del guld: 9 för Edsbyn, 5 för Broberg/Söderhamn, 2 för Bollnäs, 1 för Ljusdal. 17 totalt. 

Lägg till det för ett bandybälte 9 för Sandviken i Gästrikland, 2 vardera för IK Huge (Gävle) i Gästrikland och Skutskär i norra Uppland, 1 för SK Tirfing från norra Uppland just bredvid Skutskär, samt förstås en hel del Uppsala också om man vill dra ner det hela vägen.

Andra möjliga kluster är Värmland (Boltic+Slottsbron+IF Göta, ej att förväxlas med IK Göta från Stockholm). Det finns däremot inget riktigt Bergslagenkluster. Strax söder om Bergslagen verkar det ha spelats en del bandy, med Värmland, Västerås, Örebro och Katrineholm, men Borlänge lyser med sin frånvaro och det är Falun som ensamt får stå för Bergslagen med sina två guld från 1971 och 1974 tillsammans med Västanfors från Fagersta med ett guld från 1954.

Som karta blir det hela, med alla lag som tagit SM-guld:

Tyvärr har jag inte använt någon systematik i att lag med fler guld fått större fyrkanter eller så. Den enda distinktionen är att de fyrkanter som inte fyllts i är för lag med bara ett guld. 

Ljusdal är alltså det mest nordliga lag som någonsin tagit guld, och Vetlanda och Nässjö, som ligger väldigt nära varandra en bit sydöst om Jönköping, är de två mest sydliga lagen. De två senare ser rätt isolerade ut; annars går det att dra en fin romb med Motala och Katrineholm i botten, Karlstad med omgivningar i väster, Stockholm i öster, och Hälsingland i norr.

Södra Sverige och Västsverige fattas helt, undantaget Värmland och enklaven runt Vetlanda. Likaså norr om Hälsingland. Norr om Hälsingland är det bara skidor och hockey som gäller?? (Och basket.)

Speedwaybältet

På SVT text hittade jag idag denna intressanta lista över de tio sportserier i Sverige 2015/16 med högst publiksnitt:

Speedway på tredje plats?? Det förvånade mig. Och 2600 är ändå ett rätt bra snitt. Dessutom också med andraserien på topp tio. Så jag undrade: var i hela friden är speedway populärt?

Wikipedia ger mig denna lista på lagen i elitserien i speedway i år:

Lag Förening Ort Hemmaarena
Dackarna Målilla MK Målilla G&B Arena
Elit Vetlanda Vetlanda MS Vetlanda Vetlanda Motorstadion
Indianerna Kumla MSK Kumla Ica Maxi Sannahed
Masarna Gasarna sk Avesta Avesta motorstadion
Ikaros Smederna Smederna SF Eskilstuna Eskilstuna Motorsportarena
Lejonen Gislaveds MK Gislaved NTEX Arena
Piraterna SMK Motala SK Motala Motala Arena
Rospiggarna Rospiggarna SK Hallstavik Carl Wahren Arena (tidigare Parken)

Mönstret ser rätt tydligt ut: Bergslagen, i bred bemärkelse, plus Småland. Småland!? Det är verkligen ett sportmässigt konstigt landskap. Speedway och bandy -- södra Sveriges Norrland?? Fast Norrland saknar ju å andra sidan i princip speedwaylag. Så här ser det ut när jag "lite" amatöristiskt lägger in ifyllda ringar  på en Sverigekarta för att representera de åtta elitserielagen i speedway:

sedan 1948 har elitserien vunnits utöver av lag som ligger i elitserien idag av lag från Sthlm (Monarkerna, Getingarna), Gbg (Kaparna), Visby (Bysarna), Hagfors i Värmland (Valsarna), Västervik i Småland, Linköping (Fylbiterna), Norrköping (Vargarna).

Dele Alli och Eric Diers bromance

 

"12 time Dele Alli and Eric Dier were the cutest couple in football".

Spurs gegenpressing

Det defensiva mittfältet och försvar på mittfältet är nog den del av planen som jag är mest fascinerad/besatt av. Och i år har jag så klart varit överlag helt fascinerad av Tottenhams förbättring under Pochettino. Ljuvligt nog kombinerar taktik-sidan 13 steps dessa två saker i en grym artikel om "Analysis: Pochettino’s Tottenham and the counterpress"! Skribenten "Ed" fokuserar på lagets totala gegenpressing och börjar därför med en intressant diskussion om Lamela (som ju också jag och alla andra sett blivit en grym gegenpresser), Eriksen (där har Ed en myckt intressant spaning om Eriksens speciella "defensiva jobb") och de andra på det offensiva mittfältet, men sen går han över till det defensiva mittfältet och jämför inte minst förra säsongens Mason-Bentaleb med denna säsongens Dier-Dembele.

Pochettino has found himself a potentially title winning front six. For a lot of reasons, these players gel particularly well. But one vital reason is that all of these guys contribute something to the counterpress. Christian Eriksen is excellent at immediately winning the ball back; and if he doesn’t, Erik Lamela will hound the opposition. Upon which time, they’ll reach Dele Alli and Mousa Dembele, both big midfielders who regularly contribute to the counterpress (or in Dembele’s case, regularly excel). If this second pressing wave is breached and the opposition are able to move into open field, then Eric Dier is there to manage the transition into a wide area. Toby Alderweireld is also a big upgrade over Kaboul & Fazio when asked to defend in space.

For this reason, Spurs’ defense has turned from a laughing stock into one of the best in the league. Will their performances get the title they deserve? Maybe not. But Pochettino deserves huge credit all the same.

"Analysis: Pochettino’s Tottenham and the counterpress", 13steps.co 27 mars 2016

Den analysen passar också bra in med en liten anteckning om skotten som Spurs motståndare skjutit i årets säsong i PL, och samma period förra året, som Ted Knutson gjort på statsbomb.

Den enkla versionen: förra säsongen kom Spurs motståndare till skott många fler gånger, och i farligare lägen.

Schalkehånet i Vem vill bli miljonär

Fotbollsspelares trötthet beroende på ålder m.m.

Förra året gjorde Spurs en ganska tam avslutning på säsongen, de sista två månaderna var lite mediokra jämfört med höjdpunkterna med den redan legendariska 5-3-segern mot Chelsea på nyårsdagen och 2-1-segern mot Arsenal i januari. Den förklaring som i princip alltid anförs är fysisk trötthet, ett resultat av en kombination av Mauricio Pochettinos intensiva presspel och ett slitsamt spelschema inte minst med många matcher i Europa League. Eftersom jag själv är så oerhört långt från att vara en elitidrottsman är det väldigt svårt för mig att förstå hur länge tröttheten efter 90 intensiva minuter sitter i och hur slitaget blir av en extra 90-minutare i veckan när man redan har en helgmatch att spela. Därmed blir jag nyfiken: hur trötta blir fotbollsspelares kroppar under säsong och hur beror det på hur många matcher man har,  taktik, spelarens ålder etc.

Nu aktualiserades dessa funderingar av en intervju med Evertons tränare Roberto Martinez i Guardian, där han hävdar att det inte finns några skäl att vila Lukaku, som spelat varje match denna säsong:

“When you are 22 years old and enjoying your football, you can’t wait for the next game,” Martínez said, before Saturday’s visit to Norwich City. “The players you need to be careful with are those around 28, 29 or 30. We have a few of those, and you have to measure their recovery times really well, but players who are 21 or 22 can recover in 12 hours because they’ve got so much energy.”
There is a theory that young players who are still developing are more at risk of early burnout, although Martínez does not subscribe to it. “I don’t see such a problem, I think it is the opposite for young players,” he said. “I’m happy to keep players like Romelu, Ross Barkley, Gerry Deulofeu and John Stones in the team together, it is a matter of keeping the momentum going. It is different if they pick up a knock or a strain but until that happens as long as they are playing well they can carry on. Burnout comes when you are not playing well and still forced to play. That makes you play with pressure and that can be tough.”

På temat "hur mycket förlorar engelska lag på att spela Europa League?" finns det flera artiklar på nätet. En på BBC Sport från februari i år har rubriken "Europa League: Premier League hopes damaged by competition", och en på Sky Sports från augusti i år har rubriken "How does playing in the Europa League affect Premier League form?"

Paul Wilson, "Everton’s Roberto Martínez has no burnout fears over Romelu Lukaku", Guardian

Hur Schalke firar 3-1 hemma mot H96

"Bara Schalke kan fira en 3-1-seger mot Hannover så här". RevierSport-journalistens tweet var på en och samma gång beundrande och sarkastisk. Nej, att slå ett nedflyttnignsdåligt H96 hemma är väl egentligen inte mer än man kan förvänta sig av ett lag med CL-ambitioner som Schalke. Ändå hoppade hela laget upp på Nordkurve efter matchen för att fira med fansen. Och visst kan man tycka det är lustigt när lag firar vanliga ligasegrar mot svaga lag som om de vunnit ligan. Men det är också så fint med Schalke, denna känslornas klubb. Före matchen hade Ultras Gelsenkirchen show med en 10 minuter lång film om klubbens historia tillsammans med ett gigantiskt tifo med fyra stillbilder ur klubbhistorien och en vardagsrumsbild ur ett Schalkehem. Fansen som för ett och ett halvt år sen kallade sina spelare "Scheiss Millionäre" stod nu för en fantastisk hyllning, och det var då kanske inte så konstigt att spelarna efter matchen firade med dem på läktaren. Respekt till Schalke för det, denna fantastiska klubb. Och respekt till Breitenreiter som på en kritisk fråga om überfirandet svarade: „Der eine oder andere mag dann kritisieren, dass man sich so nicht feiern lassen darf. Dem kann ich sagen: Das ist mir scheißegal.“.